Det är visst en del av er som fortfarande tittar in här i Småstadsgettot. Sötisar där! Men jag är ju inte HÄÄÄÄR längre! Det trodde ni väl inte? Att jag bara gått upp i rök huxflux?
Nej, jag har ju sedan två månder tillbaka flyttat till Villaidyllen där jag blivit lite mer vuxen *host host* och nu spenderar mina dagar med att skotta snö och göra snöänglar! Jajamen!
Hälsa på mig där, vettja (där händer det i alla fall iite mer än i Småstadsgettot ! PÖSS!
HELG! HELG! HELG!
Och den ska det spenderas till att köra flyttlass så det står härliga till!
Ikväll blir det dessutom partaj och coctails med några tjejer från jobbet. Tuff kombo, men det ska nog gå fint. It's hard work but someone's gotta do it, som man säger.
Vet ni, eftersom jag inte kommer bo kvar Småstadsgettot så många dagar till, så har jag småstartat upp en ny blogg. Snart hittar ni ju mig - otippat nog - i Villaidyllen där jag fortsätter... mina hisnande äventyr. Eh. Ja ja ja... Hehe.
Hur som helst, vad jag försöker säga är att ni så klart är JÄTTEVÄLKOMNA att hänga med mig dit! Ja! Ja!
Då klickar ni här -----> Någonstans i Villaidyllen
Och ja jag erkänner. Jag kände mig lite sugen på att testa något annat - så det blev Blogger-träsket till slut. Men det kan ändras igen, vem vet?
Det är ju några bloggar här på Blåggspejs som jag bara inte kan slita mig ifrån, men er kommer jag fortsätta att följa (Google må ha sina avigsidor, men de har finurliga funktioner, så jag minsann kan se era nypublicerade inlägg på min förstasida, precis som nu).
Ni trodde väl inte att ni skulle
komma undan? 
Föregående inlägg bäddade för resten av dagen. Det var faktiskt inget som gick riktigt bra i övrigt. Timmarna som följde bestod av stress och omständiga incidenter, samt en 25-minuters lång utskällning av en människa som tvärvägrade att lyssna när jag försökte förklara de regler som gällde, som sedan tog mitt namn för att ta saken vidare (fast det bara rörde sig om en bagatell egentligen - en ordinarie regel som inte JAG bestämt men som han uppenbarligen inte gillade).
Hade personen ifråga inte varit man, så hade jag tippat på att han haft vansinnigt jobbig PMS. Totalt orationellt beteende.
USCH säger. Vilken dag. Tur att den är över.
I morgon är det fredag. Tack för den.
Lite music med Metric piggar upp mig och gör mig på bra humör igen. Gold Guns Girls!
Nu ska jag packa lite cd-skivor innan läggdags. PÖSS PÅ ER.
(Personen på bilden har inget med denna historia att göra)
Så sakteliga började jag gå mot min busshållplats i Småstadsgettot i morse. Jag hade ingen större brådska för jag var i god tid. Vid busshållplatsen stod ett par gamla damer, samt en parkerad pickup. En man i kommunala arbetskläder hoppade ut och började plocka upp skräpet runt busskuren. Plötsligt började han kommentera skräpet och vände sig mot damerna för att delge vad han ansåg om saken, och framför allt om "utlänningarna" som var han ansåg vara orsaken till detta. Javisst! Han visade sig vara en - inte bara väldigt rasistisk - utan en också aggressiv och mentalt labil (och full!?) renhållningsarbetare.
Gormande fortsatte han att propagera sina patetiska åsikter till oss som stod och väntade på bussen. Han påpekade högljutt om att han minsann rengjort busskurer i sina dagar som en massa "jävla utlänningar" kissat och bajsat i.
- En gång blev drog jag till en som kissat i busskuren och då hamnade JAG inför rätta!! utbrast han med dåligt spelad förvåning.
No shit Sherlock... Jag tänkte då att han själv borde ta en tur bland busskurerna på fredag- och lördagskvällar, och då får se att 99% av alla som spyr och kissar i i dessa faktiskt är nedsupna svenskar... Vem vet, han kanske själv är en av dessa?
Därefter fortsatte han sin monolog med de stackars pensionärerna angående att det var så synd om dem för att de fick så dåliga pensioner, medan "utlänningarna" minsann fick det så bra när de kom hit till vårt fina land och att de minsann snodde deras pengar och yadda yadda yadda.
- Håller du inte med mig? vrålade han bort till mig. Jag hade pluggat i hörlurarna i öronen och låtsades lyssna på musik (vilket jag ju inte gjorde) och gått en bit därifrån, för jag orkade inte med detta praktexempel på IQ-befriat ostron. Jag ägnade honom inte en blick. Dels för att jag ansåg att han inte förtjänade någon som helst uppmärksamhet. Dels för att han rent ut sagt var skitläskig och verkade direkt labil.
Hur som helst. Bussen kom, och han tog sin skräpplockare, hoppade in i bilen och åkte vidare mot nästa busshållplats.
När vår buss några minuter senare svängde in på just denna busshållpats var puckot mycket riktigt där igen. Nu stod han och gormade, viftade med sin skräpplockare, svor och skrek åt några stackars vettskrämda personer med utländsk härkomst, som stod och väntade på att få gå på bussen. Han gav sig inte utan fortsatte svärandet och skrikandet tills de klivit på och bussenchaffören stängde dörrarna.
Seriöst, det måste ju vara något allvarligt fel på människan! Så beter man ju sig bara inte! Han måste varit full eller påverkad av något! Eller så hade han bara inte alla hästar hemma... Borde faktiskt tagit registreringsnumret på bilen och mailat kommunen angående detta stolpskott som de uppenbarligen råkat anställa...
Nu i efterhand ångrar jag såklart att jag inte svarade honom:
-"Nej, jag håller inte med dig din hjärndöda daggmask! Vad är ditt problem!? Stäng igen munnen, sköt ditt jobb och låt folk stå och vänta på bussen i lugn och ro UTAN att ha dig runtsvansande som en irriterande spyfluga som spyr utfrämlingsfientliga åsikter som vi inte bett om!"
Självklart kommer man alltid på vad man ÖNSKAT att man sagt, sådär i efterhand... Typiskt.
Åh nu börjar jag känna mig nostalgisk över min tid här Småstadsgettot också. Tänk att jag bott och frodats här i FYRA ÅR...! Helt krejsi.
Det har varit många hysteriskt roliga stunder här - och en del tråkiga också förstås (fast dom sopar jag under mattan och glömmer). Jag har lullat runt och... tja, TRIVTS helt enkelt, trots mina mycket märkliga och irriterande grannar.
Fast allra bäst var det så klart när Anna och Emma också bodde här! Då tog vi våra spontana dagar, när vi hittade på skojiga saker! Så här i efterhand ångrar man att vi inte styrde upp ÄNNU FLER skojigheter! Men det är såklart lätt att vara efterklok.
Här är en video som illustrerar EN
PERFEKT LEDIG DAG med vännerna i Småstadsgettot! Den
filmades förra försommaren (maj 2009), när det var en sådan där
alldeles alldeles... UNDERBAR och rolig dag. 
Det är liksom lite av en epok i mitt liv som slutar här.
BUHUU! BUHUU! Sniff. Snyft. Frääääs.
Fina, fina Småstadsgetto... Ju vill ålvejs bi in maj haart.
Prenumerera på denna blogg
Kommentarer